idag känner jag att jag har en jätte jobbig dag...en sån där dag man bara vill ligga o gråta o köra täcket över huvet..vet inte om det är graviditethormornerna som spökar eller vad det är...
känns som jag skulle behöva nån jag bara kan spy ut massa saker på som bara lyssnar o finns där nån jag riktigt kan lita på o det personen finns inte nära mej känns så jobbigt ibland när jag känner såhär o man inte bara kan gå över till henne...men jag stöttar henne i det hon gör nu och tycker att hon är jätte duktig :) du vet säkert vem du är gumman :)
jag vet faktiskt inte riktigt vad det är som spökar..kanske är så at jag börjat tänka lite nu på att jag MÅSTE börja tänka lite på mej själv oxå o lyssna på min kropp lite men det är svårt....känner inte när ett varningstecken dyker upp förrens det är försent....inte bara lägga mej t sidan o finnas för alla andra som jag jämt gör...sen kämpar jag ju med mycket känslor inför lite grejer som är jobbiga i vardagen fattar igentligen inte varför jag känner så o inte kan släppa det..många säger till mej o förklarar på ett bättre sätt hur jag ska tänka vilket jag tycker låter jätte bra men sen när man kommer hem så tänker man som vanligt igen...jag ¨måste ta ett beslut o hålla fast vid det........
jag älskar min sambo henri så mycket o jag älskar min son han är det bästa som hänt mej han är en del av mej o när jag tänker på det så saknar jag han nu när han är på dagis...
nog om allt dåligt.
kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar